Hämtat askan och jag får börja plugga

Idag var jag och Petra och hämtade Noas aska, det var inte alls så jobbigt som jag fruktade att det skulle vara. Det gick faktiskt ganska bra, vi stannade lite utanför också och satte oss på en bänk och gick till minneslunden som låg precis bredvid och tittade. Det kändes nästan som att han var där med oss när vi satt i minneslunden, kanske var han det också, vem vet?! Det ser ut som att det kommer att bli fint väder i morgon så det är väldigt sannolikt att vi kommer att sprida askan i morgon, det räknar jag dock med att det kommer att bli jobbigt. På vägen dit ska vi även köpa varsin vit ros som vi kan lägga på vattnet när vi har spridit askan. Vit ros har blivit Noas blomma, vi köpte en bukett med några vita rosor i dels när vi var i kapellet och såg honom för sista gången och sen även när vi hade ”begravningen” här hemma. Han var så liten och skyldig så vi känner att det passar ganska bra. Vi tänkte även elda lite i vår eldhink i morgon då man var tvungen att förstöra emballaget som askan kom i och vi tänkte då att det kan bli en liten symbolisk grej som vi gör för Noa. Eftersom att vi inte har någon grav att gå till sen så kanske det kan vara skönt att ha någon sån grej som man kan göra när man till exempel firar hans ettårsdag (firar säger jag för att vi ska fira minnet av honom så att dagen ändå kan bli positiv, det var ju ändå en lycka att få honom och varför ska man då sörja på hans födelsedag?)

Min handläggare på Försäkringskassan ringde även idag och hon sa att jag får börja plugga, Borgarna gjorde alltså något bra i nya sjukskrivningsreformen. Tydligen så får man plugga de första 180 dagarna av sin sjukskrivning om det är så att studierna inte kan jämställas med det arbete som man har. Känns skönt att ha något ”måste” att göra och att det ”måstet” inte är allt för jobbigt. Detta innebär även att jag inte tänker börja jobba i juli det är även delvis för att man tydligen inte kan jobba typ två timmar en dag i veckan utan att gå ner till 75% sjukskrivning och det känns väldigt ovärt det. Jag tänker dock åka till jobbet och hälsa på några gånger så jag kanske kan börja jobba när min sjukskrivning går ut i augusti. Det känns även skönt att inte ha pressen att börja jobba redan nu i juli, känns skönt att kunna ta det lite i min egen takt. Måste bara se till att jag faktiskt åker till jobbet och hälsar på och även gör andra saker som innebär att jag måste träffa andra människor utan att Petra är med. Tror det kanske är bäst att jag i förväg bestämmer vad jag ska göra och när jag ska göra det. Ska tillåta mig själv att ha en dag i veckan helt kravfri i alla fall (borträknat helgerna då vi ofta har saker vi gör tillsammans).

Fertilitetsbesök och försäkringskassan

Har haft en ganska bra dag i dag, fram tills för typ tjugo minuter sedan då de ringde från försäkringskassan och pratade om min sjukskrivning. Jag berättade mina planer på att plugga halvtid och vara sjukskriven på halvtid i sommar för henne och det gick tydligen inte, om man inte bara vill leva på studiemedel det vill säga för att vara sjukskriven samtidigt som man pluggar går inte för sig… Jävla konstigt system, det är tydligen bättre att jag sitter hemma och inte gör någonting alls än att jag försöker göra något som jag klarar av och då börjar må lite bättre. Jobba klarar jag inte av ännu, det vet jag, jag är fortfarande sjukt instabil och att då jobba i en reception är ganska uteslutet. Less blir man och jag som hade sett fram emot att gå den här kursen, den kändes lagom ”lätt”… Vet inte vad jag ska göra nu, det känns uteslutet att plugga på heltid eller plugga på halvtid och jobba halvtid… Muppar…

De lite roligare nyheterna är väl dock att vi som sagt var på fertilitetsmottagningen idag och träffade en läkare och allt såg bra ut så om jag får ägglossningen i slutet på veckan eller i början på nästa vecka så ska vi få göra ett försök igen. Tydligen så är det viktigt att mensen är jämn, det tyder tydligen på att man då har bra ägglossning. Ska börja testa nu på fredag så får vi väl se, lördagar har de ju tyvärr stängt så får väl hoppas att ägglossningen inte är då eftersom att man bara kan göra den första dagen det visar possetivt eller dagen efter.

Det är extremt många olika känslor i att försöka igen, det känns så där pirrigt bra som det kändes när vi gjorde det innan vi fick Noa samtidigt så känns det taskigt och orättvist mot Noa. Jag är inte helt säker på hur redo jag är heller, jag kan ju vara gravid om två veckor, är jag redo inför det? Kommer jag någonsin vara redo inför det? Det jag vet är att jag vill ha ett barn till, ett levande och friskt barn. Jag vill vara gravid igen men samtidigt är jag livrädd inför att bli det igen, all sorg, all oro och all lycka samtidigt. Jag tror dock att det kan hjälpa mig att komma framåt när jag blir gravid, bara hoppas att det går bra och inte gör att allt faller i bitar igen. Vissa dagar kommer självklart att vara ett helvete medan andra dagar säkerligen kommer att vara jätte bra men jag tror inte det spelar någon roll hur länge man skulle vänta oron skulle nog inte bli mindre med tiden för det…

Tänk om bara Noa hade varit här, vad mycket bättre det hade varit då!