Inskrivning

Idag ska vi på inskrivning på MVC (mödravårdscentralen) och det känns mest bara konstigt och jag har egentligen ingen lust alls till det. Kanske låter det konstigt, att jag inte har någon lust, men jag känner mig inte så säker på att jag fortfarande har ett levande litet embryo där inne. Tankar, jag blir tokig. Jag vet ju att alla graviditeter ser olika ut, det är väldigt få som har två identiska graviditeter även om de får väldigt många barn, men ändå kan jag inte låta bli att vara orolig när jag inte mår illa. Jag är bara så rädd för att få missfall, att återigen hamna i hopplösheten och rädslan för att aldrig få ett levande barn. Jag känner ju dock andra symtom så jag borde ju inte vara så orolig men det är så svårt att låta bli, jag har mensvärk varje dag, mina bröst ömmar ibland och de växer fortfarande. Jag borde väl därför kunna lita på att jag fortfarande har ett levande litet embryo där inne?! Dessutom sa vår läkare (från förlossningen) när Petra pratade med henne att eftersom att det såg bra ut när vi gjorde det vaginala ultraljudet så är chansen 98% att det går bra och det är ju ändå ganska bra odds, sämre odds än att ett barn ska födas levande i vecka 42 men ändå… Men det är väl så här det får vara, jag hoppas bara att vi har en levande liten bebis hos oss i juni nästa år, en frisk, levande liten bebis… På ett sätt så skulle det ju vara skönt om denna graviditet blev lättare fysiskt, även om ironin skulle vara fin när man sen sitter med ett levande barn i sin famn, men det är ändå jobbigt att jag inte mår illa… Jag vet jag är knäpp…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *