Trodde det skulle bli lättare

Jag trodde att det skulle bli lättare när jag väl var gravid, jag var helt övertygad om det, men det är det inte. Det är precis lika jobbigt att se små bebisar eller kvinnor som är gravida. Jag kan stålsätta mig och ta mig igenom det om jag bara är beredd på det men det är inte lättare. Kanske är det för att jag är så tidigt i graviditeten, för att jag inte riktigt vågar tro på att jag är gravid, för att jag inte känner mig speciellt gravid. Kanske blir det lättare när vi gjort det första ultraljudet på fertilitetsenheten och jag då, förhoppningsvis, får se ett litet hjärta picka. Just nu känns bara allt så overkligt och jag är så sjukt rädd för ett missfall, det var så många som fick missfall i gruppen som jag ”hänger/hängde” i på familjeliv, kanske det inte är så konstigt när alla som blivit gravida den senaste tiden har fått missfall. Jag hoppas att det bara är oro och rädsla och att det inte är så att jag faktiskt har ett missfall på gång.
Förra gången jag var gravid så mådde jag ganska illa vid den här tiden av graviditeten, nu känner jag knappt något illamående, lite granna då och då men egentligen inte mer än vanligt. Förhoppningsvis så får jag bara en fysiskt lättare graviditet denna gång och jag borde förmodligen inte sätta något värde i mitt illamånde, eller bristen på mitt lillamånde, det kan ju dessutom komma senare jag är ju trotts allt bara i vecka sex (precis i vecka sex) så det är ju dumt att måla fan på väggen redan nu. Försöker tänka positivt eller inte tänka på det alls men det är bra mycket svårare än vad det låter. Tror jag behöver lite nya TV-spel att sysselsätta mig med…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *