Ett halvår

För ett halvt år sedan så fick vi det värsta beskedet vi någonsin har fått. Vår lilla bebis hade dött där inne i magen, hela världen rasade samman. Idag håller jag fortfarande på att försöka bygga upp det som en gång var men bitarna passar inte på det sättet de borde. Vissa bitar är inte alls så som de var innan det rasade, vissa bitar har helt försvunnit medan andra bitar har tillkommit. Ibland känns livet fortfarande som den där högen rasmassa som blev den där dagen för sex månader sedan men ofta så ser jag ändå en ny värld en värld som på många sätt skulle ha varit bättre om vår lilla Noa var här men även en värld som aldrig skulle ha blivit som den idag är om det som hänt inte hade hänt. Jag har lärt mig så mycket saker som man aldrig får lära sig om man inte varit med om något hemskt och även om jag är glad över många av de lärdomar som jag har fått så önskar jag mig ändå den där världen där jag var ovetande om hur hemskt det var att ha fått ett litet barn som inte fick stanna.

Mitt hjärta har så mycket plats för kärlek och jag hoppas att jag snart får fylla det med kärlek till ytterligare ett barn, ett barn som får stanna.

2 svar på ”Ett halvår”

  1. Så bra beskrivet! Känner verkligen din kärlek och hur du längtar att få dela med dig av den! Du gör det här också, vi det du skriver. Du gör skillnad och visst är det så att vi helst skulle velat att det var på ett annat sätt. Nu kan vi bara se framåt och ge av det vi lärt oss! Kram Noas fina mamma!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *