Ännu en gammal kompis som har fått barn

Jaha då ser man statusuppdateringar på facebook där folk grattar ännu en gammal kompis som har fått barn (sitt andra barn dessutom). Det känns som att man är ensam i världen om att ha fått ett dött barn, alla andra får friska levande barn. Självklart vill man ju inte att någon annan ska råka ut för det vi har gjort men samtidigt så är det så himla jobbigt när en efter en får barn och de är alla friska och LEVANDE… Började gråta när jag såg det, även om jag visste att hon var gravid och att bebisen skulle komma nu (eller borde redan ha kommit) men ändå, det är så sjukt orättvist…

Jag är dessutom orolig för min ägglossning, har tagit ägglossningstest även denna månad bara för att se när jag har den och att den kommer och så. Har haft stegring på ägglossningsstickorna sedan i söndags och igår så var det så starkt så jag även tog ett dyrare test men det visade neggativt och idag när jag tog testet var det inget alls… Skulle ju vara så drygt om det också ska strula, varför kan vi som har varit med om sånt här bara få bli gravida. Skulle inte det vara rättvist, varför ska vi ha det svårt och strul… Jag hoppas att jag i alla fall får ett positivt ägglossningstest nu i dagarna och att det funkar nästa gång vi gör insemination.

Jag har nu i alla fall bestämt mig för att inte äta sötsaker eller dricka alkohol fram tills vi får göra försök mer än möjligen på helgen. Vi ska ju även gifta oss snart och eftersom att jag inte är gravid då så kommer jag självklart att dricka lite då och även äta lite sötsaker men det är ju en dag…

4 svar på ”Ännu en gammal kompis som har fått barn”

  1. Livet är SJUKT orättvist. Vi känner också att det inte händer NÅGON annan. Det är först på FL som jag fattat att det faktiskt gör det. Både jag och min man har ”loggat ut” oss från FB för en låååång period framöver. Vi skyddar oss.

    Styrkekram

    1. Jag förstår er verkligen, igår var det någon som lagt ut en ultraljudsbild som min sambo såg (på FB) och det känns nästan ännu värre för just nu vill man ju verkligen bara vara gravid igen. Idag är det fem månader sedan vi fick beskedet att vår lilla bebis var död och jag har ännu inte blivit gravid, allt känns bara så hopplöst…
      Men det är ju just det där att ALLA får friska levande bebisar, utom vi. Samtidigt är det ju fruktansvärt att det ändå är så att vi inte är ensamma om det men det är ju ändå jobbigt att se när alla andra har fått sina bebisar… Det blir så abstrakt på något vis när de man har något gemensamt med bara finns där ute i cyberrymden…

      1. Ja visst känns det abstrakt …

        Inte för att jag VILL att någon i min närhet ska behöva gå igenom samma sak som vi. Men visst hade det varit skönt om det varit så! Som människa vill man kanske att andra ska förstå, vill inte vara ensam …

        Samtidigt tänker jag att det är säkert en och annan av de man passerar varje dag som faktiskt har mist ett barn. De barnen syns ju inte. Det syns inte på deras föräldrar och inte på deras syskon. Det är osynliga barn.

        Kram

        1. Ja precis så är det. Ibland när man ser personer med sina små barn så tänker jag att de kanske har varit med om samma sak som oss innan, som sagt det är ju inget som syns utanpå men de människorna finns ju där ändå…
          Men det är väl just det där med förståelsen också, jag har inte någon i min närhet som känt en stor sorg (vad jag vet)… Som sagt det är ju inte så att man önskar någon annan samma sak men det hade ju varit skönt om någon man kände ändå kunde förstå… Men vi får väl vara glada att vi har varandra på FL och sen får man vara glad för sina respektive, för mig är Petra jätte viktig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *