förlossningen

Har börjat tänka mer och mer på förlossningen, eller tiden kring förlossningen. Det är inte det att den var lång och utdragen som jag tänker på utan alla fruktansvärda känslor man hade. Är nog mycket för att jag så gärna vill bli gravid igen och börjar känna mig väldigt redo inför syskon till Noa. Förlossningen skrämmer mig dock, eller snarare CTG, det var en sån fruktansvärd känsla när hon skulle sätta CTG och de inte hittade några hjärtslag. Tänk om det händer igen, hemska tanke. Man kanske kan få göra ett CTG en tid innan förlossningen när man vet att bebisen lever, kanske inte känns liks läskigt då när man väl ska göra det på själva förlossningen. Jag skulle nog även gärna besöka förlossningen snart igen och gärna det rummet vi var i, undrar om det går att få göra. Rummet kanske är svårt om någon är där just då men ska nog prata med kuratorn om det i alla fall och se om hon kan ordna något.

I övrigt är dagen ganska bra, sov tre timmar mitt på dagen så känner mig både utvilad och faktiskt helt okej. Blev lite tårfylld när jag såg ett program på tv där programledaren sa till ett par att de skulle visualisera sig sin vakna bebis som skulle vaggas till söms… Tänk att få vagga sin bebis till söms…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *