Saknad och åter saknad

Idag, precis som alla andra dagar, är en sån där jobbig dag. Man har trevligt, min syster var här idag, men ändå så kan man inte njuta. Det känns bara jätte jobbigt och det känns som att en del av mig alltid kommer att sakanas, allt känns så konstigt. Är i nått mellanläge, jag mår inte piss men jag mår långtifrån bra… Jag vill bara ha min lilla pojke här, han var ju så underbart söt och hade säkert blivit en underbar liten person… Tänk att han aldrig kommer att få bli stor, vår lilla Noa…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *