Det skulle varit du…

Jag vet att det aldrig kommer att bli en ersättning för dig när vi skaffar ett syskon till dig men det känns ändå jobbigt. Det var ju du som skulle vara här, det är dig vi vill ha här. Nu känns det som att det bara är dig jag vill ha. Hur ska jag någonsin kunna älska någon som jag älskar dig?
Självklart så kommer jag att göra det men jag tvivlar ibland, oftast när jag tvivlar så tvivlar jag på om jag ens vill ha fler barn. Men jag vet ju att jag vill det, jag har alltid velat ha barn och längtan efter barn försvann ju inte bara för att du dog. Den blev nog snarare starkare, men det är ju dig jag vill ha här. Du söta älskade lilla pojke, varför stannade du inte hos oss?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *